The Horizon Report del 5

Teknik att hålla ögonen på inom 2-3 år

Spelbaserat lärande
Spelbaserat lärande stärker många förmågor hos eleverna. Några av dessa är samarbetsförmåga, problemlösningsförmåga samt kommunikativ förmåga.

I spelet kan elever experimentera och de kan våga misslyckas.

Forskning kring spel visar att de engagerar både pojkar och flickor i olika åldrar. Spel ger möjlighet att tillsammans jobba mot ett uppsatt mål och när man klarar det känner man framgång. Spel är socialt. Ofta innehåller de en intressant och engagerande story-line och man får gå in i rollen som en annan karaktär.

Det finns även en växande tillgång på seriösa spel, där sociala aspekter ingår. Dessa spel ger eleverna nya perspektiv på viktiga frågor genom ett aktivt engagemang i spelet. Exempel på sådana spel är World Without Oil, där samarbete och sociala frågor under en global oljekris står i fokus, och PeaceMaker Game, där det handlar om diplomati och utrikespolitiska relationer.

Jag kan rekommendera att gratis beställa och läsa skriften Att leva i World of Warcraft utgiven av Medierådet för ökad förståelse för ungdomar och spelkultur. http://www.medieradet.se/

The Horizon Report 2011 del 4

Teknik att hålla ögonen på inom 2-3 år

Utökad verklighet
Möjligheten till ett digitalt informationslager över verkligheten kallas Blended Reality eller Augmented Reality och skapar nya möjligheter för lärande. Stora databaser, dynamiska processer eller objekt som är för stora eller för små för att handskas med i verkligheten kan anpassas till en skala som är lätt att förstå och arbeta med.

Möjligheten till att omedelbart kunna få tillgång till information om platser och föremål suddar ut gränserna mellan formellt och informellt lärande.

Möjligheten utvecklas av bland annat museum, där besökarna kan utforska objekten utan att faktiskt röra vid dem. The Museum of London har tillgängliggjort en gratis app för iPhone som heter StreetMuseum. Den använder GPS och geo-taggning och med den kan användarna se 3-dimensionella historiska bilder av London, ovanpå dagens byggnader och platser. Utökad verklighet i böcker samt i video är på frammarsch.



The Horizon Report 2011 del 3

Teknik att hålla ögonen på inom en period av 12 månader 

Mobiler
Inom ett år kommer antalet smarta mobiler att vara fler än antalet datorer. Mobilen är tillgänglig och lättåtkomlig. Information och kontakter finns några knapptryckningar bort. Lärande 24/7. Nätet för mobiltrafik byggs ut och uppkopplingen blir säkrare, snabbare och prisvärd. Fler och fler webbsidor anpassar sitt format för att passa mobiltelefoner. Lärandet blir flexibelt och mobilt.

Elever som konsumenter: Appar för lärande produceras. Elever kan ta till sig material i form av ljud, bild och text från lärare via mobilen.

Elever som producenter: Alla elever kan lätt producera ljud, bild och text med hjälp av sin mobil.

Interaktivitet: Elever som diskuterar via Twitter under lektionen gång.

The Horizon Report 2011 del 2

Teknik att hålla ögonen på
Man har presenterat 6 olika teknologier och placerat dem på en tidsaxel utifrån när man anser det troligt att de blir vanligt förekommande inom utbildning och lärande. Tidsintervallerna är inom en period av 12 månader, inom 2-3 år samt inom 4-5 år. Jag kommer här och i följande inlägg att kortfattat summera vad de kom fram till och jag börja i närtid.

Inom en period av 12 månader – Elektroniska böcker

Läsplattornas användningsområde utökas till en multimedial och interaktiv upplevelse. Som läsare kan man föra anteckningar, slå upp ord i lexikon eller få dem översatta, få texten uppläst, se animationer och grafik, få länkar till vidare forskning samt kopplas till andra läsare för diskussion och samarbete via social verktyg.
I dagsläget är de flesta digitala böcker och tidskrifter i princip digitala kopior av den tryckta versionen, men potentialen är stor.

The Horizon Report 2011

The New Media Consortiums Horizon Report är ett forskningskonsortium som grundades 2002. De identifierar och beskriver kommande tekniker som med stor sannolikhet kommer att ha stor inverkan på olika verksamhetsområden under den kommande 5-årsperioden. Årets upplaga riktas specifikt till undervisning, lärande och kreativt tänkande.

En rådgivande panel bestående av internationella experter inom bland annat utbildning, teknologi och företagande diskuterar sig fram till innehållet i rapporten utifrån forskning, trendanalysering och egna erfarenheter.

- Mängden av resurser och information tillgänglig via nätet måste få oss att tänka om på vår roll som lärare. Hur kan vi bäst hjälpa eleverna att hitta rätt, att värdera och ge mening åt all information, samt att coacha dem i hur de kan nyttja den?

-Tillgänglighet 24/7. Man förväntar sig att kunna jobba varsomhelst och närsomhelst. Information och resurser måste tillgängliggöras, om inte kan det leda till frustration och bristande motivation.

-Samarbete kring större projektarbeten, både i skolan och arbetsliv. Fokus ligger på kollaborativt arbete vilket gör att vi måste reflektera över hur elevernas uppgifter struktureras. På arbetsmarknaden värderas olika färdigheter, och team jobbar tillsammans för att lösa uppgifter som är för komplicerade för en enskild individ att lösa. Man räknar med att 1/3 av den globala arbetskraften, ca 1.2 miljarder arbetar kommer att mobilt år 2013.

-Moln-baserad teknik och support. Mobila applikationer leder till decentralisering och mer data och service flyttas till molnet. Säkerhetsfrågan bromsar fortfarande spridningen men dessa frågor jobbas det på att förbättra.

-Ökad efterfrågan på digital kompetens inom alla yrkesområden. Dock finns ingen universell definition av vad digital kompetens är eller hur den ska läras ut. Lärarutbildningar börjar inkludera kurser i digital kompetens i sina utbildningar, men utvecklingen är långsam. Svårigheten ligger även i att utvecklingen av tekniken går mycket snabbare än utvecklingen av kursplaner.

-Nya arbetsformer kräver nya sätt att utvärdera kunskap. Lärare experimenterar med nya sätt att arbeta men styrdokumentens utvärderingsformer är fortfarande traditionella. Detta leder till spänningar i yrkesrollen och frågor om hur lärarnas tid och energi bäst bör spenderas väcks.

-Balansgång mellan hög kvalité och ekonomiska budget. Ny teknik utvecklas hela tiden och för att kunna investera i den krävs kreativa lösningar och kostnadseffektivisering på andra områden.

-Hänga med i det ständigt ökande utbudet av teknik och programvaror. Detta är en utmaning för både lärare och elever. Mängden av användar-skapat material exploderar och för att följa bara en bråkdel av all information och debatt och nya idéer som skrivs innebär att ta sig igenom ett berg av information dagligen. Behovet av effektiva verktyg för filtrering av informationen är större än någonsin.

Youblisher - ett sätt att göra bläddringsbara tidningar

Jobbar du och dina elever med att göra tidningar eller andra publikationer? Vill ni nå ut till en större publik än ni gör med pappersupplagor? Då kan Youblisher vara något för er. Spara dokumentet du vill publisera som PDF och ladda upp det på www.youblisher.com. Då får du både en url och en inbäddningskod som du kan använda på en hemsida eller en blogg. Både att skapa ett konto samt lagring av dina dokument är gratis.

1-1 i språkinlärning

För ett par veckor sedan ombads jag att göra en kort demonstration om hur jag och mina elever i år 9 använder våra datorer för att arbeta med språkinlärning. Resultatet blev en 11 minuter kort sammanfattning, vilken kan ses här nedan. Vill du se och höra mer om hur IT-pedagogik kan öka motivation och inlärning kan du höra av dig till creative_minds@live.se.

En givande vecka för Creative Minds

Veckan som gått har varit intressant, utvecklande och mycket givande för Creative Minds. Vi startade med att genomföra två fortbildningsdagar på temat implementering av IT i undervisningen med ett mycket trevligt kollegium. Trots att vi gjort det vid flera tillfällen tidigare lär man sig alltid något nytt av de diskussioner som uppstår och det leder till fortsatt lärande för oss.

Väl hemma i Stockholm igen blev jag filmad och intervjuad utifrån ett lärarperspektiv för en tidskrift med fokus på IT och lärande. Nästa vecka är det Lasses tur att ge sin syn på saken ut ett skolledarperspektiv. Jag länkar in materialet när det är färdigt. Vi avslutade veckan på konferensen Framtidens Läromedel. Jag föreläste en stund på torsdagsförmiddagen, därefter fick vi lyssna till många kunniga och intressanta människor som delade med sig av sina erfarenheter. Som sagt; en mycket givande vecka!

En liten parentes om läraryrket

Jag läser för närvarande språkdidaktik på halvfart som en del av lärarlyftet, och jag ägnar dagen åt att skriva en reflektion över litteratur jag tagit del av. I min text skrev jag ordet "lärarkarriär". Ordet fick ett ilsket rött streck under sig. Mitt ordbehandlingsprogram föreslog att ordet jag var ute efter var läkarkarriär. Är det inte ganska typiskt för vårt yrke? Du ska inte tro att du kan göra karriär som lärare, är det det du är ute efter borde du studerat till något annat.

Du deltar väl under Earth Hour?

Imorgon kväll uppmärksammar båda mina arbetsplatser, Björknässkolan i Nacka och Creative Minds, Earth Hour genom att släcka ner mellan klockan 20.30 och 21.30. För Björknässkolan som är en av Världsnaturfondens 10 modellskolor i Sverige är det en självklarhet att delta. Jag hoppas att många andra skolor och företag gör detsamma så att vi tillsammans kan göra en insats för miljön.

Ta tillvara elevernas kreativitet

Att involvera eleverna i planering och skapande av lärmaterial behöver inte kräva långa projekt med massor av planeringsarbete. Även miniprojekt som genomförs under en lektion kan resultera i massor av kreativitet hos eleverna.
Jag är lärare i engelska och arbetar i år med årskurs 9. I veckan var tanken att vi skulle utöka våra ordförråd med idiomatiska uttryck baserade på kroppen. Mina elever fick en lång lista över sådana och fick i uppdrag att porträttera ett eller flera av dem. Jag hade två kameror att låna ut, men det räckte gott till en hel klass. Vissa valde att använda datorns webbkamera. Andra använde sina mobiler, laddade upp bilderna med dem till Facebook och hämtade sedan hem dem för redigering.
Efter en lektion med febril aktivitet, massor av skratt och en hel del samarbete har vi nu en gemensam pictionary med idiomatiska uttryck. Den kommer dessutom att fyllas på med flera bilder som inte riktigt hann färdigställas under lektionens gång. Förutom presentationen av dem nedan har jag även printat ut och satt upp dem på väggen i klassrummet, där de och alla andra som har lektioner där kan glädjas åt och lära av dem.

Upphovsrätt i den digitala skolan

I takt med att alltfler lärare och elever får tillgång till en egen dator i den svenska skolan förändras synen på vad läromedel är. Dessutom ändras arbetssätt och hur läromedel används. På Björknässkolan i Nacka där jag arbetar har jag som lärare haft min egen dator i tio års tid. Mina elever är inne på tredje året med sina, så tillgången på teknik kan vi checka av på listan. Den har vi. Men vi hindras av upphovsrätten, som gör att vi inte kan använda material och läromedel på ett effektivt och tidsenligt sätt.

För ett par år sedan inbjöds jag och min kollega Lars Ekelöw till SKL för att diskutera just hur vi i en digitaliserad skola vill använda material. Några av punkterna som vi då lyfte var:
• Befintligt material måste gå att köpa i digital form. I dagsläget går det fortfarande inte ens att få lärarhandledningar med kopieringsmaterial i pdf-form vilket är ofattbart.
• Vi måste kunna köpa rättigheter att distribuera materialet till våra elever via plattformar, t.ex. den Skolportal vi använder i Nacka. Material måste vara tillgängligt även utan förskolan. Eleverna måste kunna nå det via datorer, mobiler eller surfplattor oavsett tid eller plats.
• Bilder, filmer och ljudklipp måste kunna användas i elevarbeten. Istället för att elever ska ägna tid åt att leta efter lämpliga bilder som de enligt Creative commons får använda till sina arbeten, borde läromedelstillverkaren kunna tillhandahålla en lämplig och laglig materialbank.


Nästa steg är naturligtvis att se förbi läromedelsförlagen och lösa upphovsrätten för annat material som kan leda till lärande. På DN Debatt idag skriver Erik Fichtelius, vd för Utbildningsradion om just detta. Han skriver: Barn måste kunna hitta UR:s program just när de är motiverade, nyfikna och i behov av den kunskap som förmedlas. Vidare skriver han att han vill tillgängliggöra det som UR producerar på så många plattformar som möjligt, och på det sättet befria programmen.

Jag blir mycket glad när jag vidare i debattartikeln läser att UR tänker tillgängliggöra timtals av filmsekvenser inspelade runt om i Sverige under Creative commons, så att vi kan använda det till lärande. Då är vi på väg emot de önskemål min kollega och jag, liksom så många andra lärare lagt fram. Vi får ett material vi kan använda lagligt i undervisningen och som eleverna lagligt kan använda när de skapar sig kunskap.


Min förhoppning är att fler medier, arkiv och bildbanker kommer att följa UR i spåren, lösa upphovsrättsfrågan, och tillgängliggöra material för utbildning och inlärning så att det kommer våra elever till gagn.

Rundabordssamtal om IT i skola och utbildning

IT- och regionminister Anna-Karin Hatt bjöd i måndags in till ett rundabordssamtal om IT i skolan och utbildning, som ett led i Digital agenda för Sverige. Bland deltagarna fanns, förutom ministern själv samt representaner ifrån Näringsministeriet och Utbildningsministeriet, många olika organisationer och företag. I inbjudan stod:

Skolan är en kunskapsplats där användning av IT kan öka effektivitet och förbättra kvalitet. Rätt utnyttjat kan IT bidra till lärarens arbete att administrera och planera sitt arbete och IT har en roll bland de verktyg som används i pedagogiskt arbete. Målsättningen är att skolan kan förena de möjligheter IT kan ge för att genomföra sitt pedagogiska uppdrag med en effektiv administration.

Jag pratade om vikten av fortbildning för lärare. Vi som arbetar digitaliserat idag har inte lärt oss det på Lärarhögskolan, utan har snarare snappat upp idéer på annat håll, mycket på grund av personlig drivkraft och intresse. För att få med alla på tåget, och för att få ut mesta möjliga av den 1 till 1-satsning som nu går som en löpeld över Sverige, behövs mer organiserade utbildningsinsatser, tillika fortlöpande sådana. Själv gick jag ITiS för ca 10 år sedan. För 4 år sedan tog jag mina stjärnor i PIM. Och visst finns Multimediabyrån och Kolla Källan, men sen då? Att sätta likahetstecken mellan att behärska den nya tekniken och att kunna använda den i pedagogiken går inte. För att hitta det mervärde som IT kan ge i inlärningen behöver lärare inspiration, utbildning och möjlighet att utbyta idéer med varandera. Jag hoppas att Digital agenda för Sverige ska förbättra möjligheterna till detta.

Jag pratade även om vikten av att läromedelsförlagen förnyar sitt sätt att tänka kring läromedel. För ett par år sedan samarbetade min skola, Björknässkolan, med Natur och Kultur i framtagandet av English Online och Viking Online. Jag uppmanar nu fler förlag att ta tillvara de kunskaper som pedagoger och elever besitter om hur vi vill arbeta och vilka behov vi har när det kommer till läromedel. Läromedel måste vara mångfaciterade och kunna användas till individualisering. De måste vara intressanta och motiverade att använda. De måste dessutom vara tillgängliga så att de kan användas med hjälp av mobiler, mp3-spelare och läsplattor. Dessutom måste de främja kollaboration. Jag samarbetar gärna med förlag i framtagandet av läromedel som passar dagens och morgondagens skola.

Rundabordssamtalet webbsändes direkt från mötet och följdes av ca 700 personer, vilket tyder på stort intresse i frågan. Missade du samtalet kan du se det här.

Community Clips - ett bra skärminspelningsverktyg

Det finns många bra verktyg för att kunna spela in sin skärm och på det sättet skapa instruktionsvideos till sina elever, eller till kollegor som man handleder. Ett som jag använt ett tag nu är Jing från TechSmith. Det jag tycker är bra med Jing är att det är kopplat till Screencast. På Screencast skapar man sig ett konto och kan gratis lagra upp till 2 MB. Från Screencast får man sedan en länk för uppspelning att skicka till de personer man vill ska se filmen. Man kan även få en inbäddningskod för att lägga filmen på sin hemsida, blogg eller wiki. Nackdelen som jag ser med Jing är att filmerna sparas i Flash-format och kan inte redigeras i gratisprogrammet Live Movie Maker.

För några dagar sedan hittade jag Community Clips från Microsoft Office Labs. Community Clips installeras som ett add-in i Word och i PowerPoint.

Man kan även lägga till det i aktivitetsfältet för att kunna starta sin inspelning oavsett om man har Word eller PPT öppnat. Filmer som spelas in med Community Clips får filformatet vmw, vilket innebär att jag kan ta flera klipp och editera till en film i Live Movie Maker.

Återstår då att lista ut hur jag kan dela dessa filmer som jag spelat in med Community Clips och editerat i Live Movie Maker med elever och kollegor. Jag återgår till ovan nämnda Screencast. Förutom att jag från Jing kan välja att direktspara på Screencast finns även en uppladdningsfunktion. Jag kan alltså föra över de filer jag vill dela och via Screencast få länkar för att skicka eller bädda in. En kombination av progammen fyller tillsammans de funktioner jag vill ha.

Hur kommer vi tillrätta med pojkars ”anti-pluggkultur”?

Att skolan är allas egendom att tycka och tänka om är långt ifrån någon nyhet. Alla har erfarenhet från sin egen skolgång och kanske i rollen som förälder. I både tryckta och digitala medier skrivs det enorma mängder om skolan och dess verksamhet. Trots att vi som befinner oss i verksamheten vet att det finns massor av positivt att lyfta fram är det mesta av det som skrivs negativt. Dagens pedagoger är en fredlös grupp som lastas för många brister och missförhållanden.

I december 2010 kom resultaten från den senast genomförda PISA-undersökningen. Rapporten visar på sjunkande kunskaper i läsförståelse för svenska elever. Sedan 2000 då den första PISA-undersökningen gjordes är det bland alla deltagande länder enbart i Irland som läsförståelsen sjunkit mer än den gjort bland svenska elever. Det är även ett väldigt stort glapp mellan pojkars och flickors läsförståelse. Flickor är betydligt starkare.

Inte heller detta är någon nyhet. Redan 2005 fick Mats Björnsson i uppdrag av Myndigheten för Skolutveckling att tolka och dra slutsatser av det faktum att flickor som grupp presterar bättre än pojkar i skolsammanhang. Hans arbete resulterade i rapporten Kön och skolframgång, som finns att hämta på Skolverkets hemsida.

Björnsson konstaterar att flickor presterar bättre än pojkar i skolan, oavsett klass, bostadsort eller etnicitet. Skillnaden mellan flickor och pojkar när det gäller läsförståelsen är lika stor oavsett om man har föräldrar med grundskolan som högsta utbildningsform eller om föräldrarna har akademiska examina. Det har alltså inte med stödet hemifrån att göra. Vidare skriver han att pojkars skolvardag handlar till stor del om att hävda sig och söka popularitet hos sina jämnåriga, och även att demonstrera en maskulinitet med hög status. Till dessa mål bidrar inte att vara duktig i skolan. Tvärtom blir beteckningen ”pluggis” ofta ett sätt att utöva tråkningar och mobbning. Pojkar tvingas på det sättet i högre grad än flickor att balansera mellan skolans krav på studieresultat och att vara populär. Detta trots att de är väl medvetna om vikten av utbildning.

Och visst stämmer det. Titt som tätt hör jag inför läxförhör, redovisningar eller prov pojkar slänga ur sig kommentaren ”Jag har inte pluggat”. Syftet är mycket sällan att de vill göra mig som lärare uppmärksam på att de inte hunnit med och gärna vill få möjligheten att visa vad de kan vid ett senare tillfälle. Syftet är istället att tala om för alla som vill lyssna eller råkar höra att de struntat i att plugga. Kommentaren hör jag aldrig eller mycket sällan ifrån någon flicka. Björnsson sammanfattar genom att konstatera att det är mycket viktigt att uppmärksamma den ”anti- pluggkultur” som finns bland pojkar. Jag önskar att Myndigheten för Skolutveckling hade tagit uppmaningen på allvar och arbetat för att hitta orsakerna till och strategier för att motverka denna negativa kultur.

Idag, 6 år senare, är frågan långt ifrån löst. I dagens DN läser jag artikeln ”Pojkar straffas med lägre betyg”. Texten handlar om att flickor i större utsträckning än pojkar får ett högre slutbetyg i nian jämfört med sitt resultat på det nationella provet. Mats Olsson, lärarutbildare vid Malmö högskola, säger i intervjun att lärare använder betyg som maktinstrument för att fostra pojkarna. Jag känner mig kränkt när jag som medlem i nämnda yrkeskår kollektivt hängs ut på detta sätt.

Tack och lov finns det de som ser på frågan mer nyanserat. På DN:s ledarsida skriver Johannes Åman om ovan nämnda artikel. Han konstaterar att skillnaderna i betygssättningen inte behöver tyda på orättvisa. Betyget grundar sig till viss del på det nationella provet, men även på så mycket mer som eleverna visat att de kan under sin skolgång. Och det är här jag anser att kärnpunkten ligger. Vad eleverna visat att de kan.

I ämnet engelska som jag undervisar i lär sig, framför allt pojkar, mycket på sin fritid. Dataspelande som många vuxna ser som bortkastad tid leder ofta till att spelarna utvecklar många nyttiga färdigheter, bland annat kommunikationsförmågan på engelska. Här kan jag rekommendera att läsa Pia Sundqvists avhandling Extramural English Matters från 2010, men även boken Att leva i World of Warcraft som gavs ut av Medierådet 2007. Men faktum kvarstår, som lärare är det vad eleverna visar att de kan som jag betygsätter. Om elever är passiva på lektionerna och inte heller på annat sätt visar mig sina kunskaper riskerar de att få ett lägre betyg än vad deras faktiska kunskaper egentligen skulle räcka till.

Och där är vi tillbaka till anti-pluggkulturen. Vad är det som gör att pojkar i högre grad håller inne med vad de kan? Hur kan vi komma tillrätta med de normer som gör att vissa pojkar känner behov av att uttrycka att de inte pluggat? Hur kan vi anpassa undervisningen och bedömningsformerna så att de bättre talar till pojkars uttryckssätt och intresseområden? Det är dessa frågor som borde vara i fokus för debatten, inte orättvisa lärare som utövar maktmissbruk. Finns det någon som tror att pojkar blir mer positivt inställda till skolan och vill prestera bättre om de hela tiden får höra att orsaken till deras lägre resultat inte beror på dem och deras insats, utan på ren och skär orättvisa?

Digitalt berättande - skapa egna böcker med Storyjumper

Häromdagen stötte jag på Storyjumper, en site där man kan skapa sina egna böcker. Men hjälp av bakgrunder, figurer och "props" bygger man upp sin historia och skriver text till. Vill man kan man även ladda upp egna bilder att ha med i berättelsen. Antal sidor väljer man själv. När boken är färdig kan man beställa den i inbundet format till en kostnad. Gratis kan man skriva ut den själv, alternativt dela den med familj och vänner via nätet där man kan bläddra och läsa.

Som lärare kan man skapa ett klasskonto med inloggning till alla sina elever. Därefter kan man från en och samma sida följa hur alla elevers böcker växer fram till färdiga produkter. Jag ser fantastiska möjligheter för elever i yngre åldrar att använda detta, men jag tror även att det kan användas till lite äldre elever i inlärningen av engelska eller moderna språk. Här finns en video som visar hur man går till väga.

Voki for Education

Att kreativitet och motivation är viktiga inslag i en lyckad undervisningssituation vet vi alla, och att skapa egna avatarer med hjälp av Voki är ett sätt att motivera eleverna att lära. En del elever tycker att det är jobbigt att prata engelska inför många människor. De har dock kunnat göra kanonfina presentationer med hjälp av en egenskapad avatar. De läser in vad de vill att Vokin ska säga och kan ta om tills de är nöjda med resultatet.

Voki nyanseras nu som Voki for Education. Förutom att den ar reklamfri har man även skapat en bank med lektionsplaneringar, där lärare kan dela med sig av hur de använder Voki i sin undervisning. Banken är sökbar både på ämne och på ålder på elevgruppen. Det finns även ett Teacher's Corner med diskussionsforum. Jag tittade lite i banken och blev inspirerad av ett upplägg som handlade om Earth Hour. Mina elever och jag ska precis börja arbeta med ett miljötema på engelskan. En uppgift kommer sannolikt att bli att var och en skapar en avatar som får informera om vår påverkar på miljön alternativt ge tips på hur vi bättre kan ta hand om vår miljö. Jag får återkomma när processen kommer igång.

PhotoPeach - ett interaktivt alternativ till PhotoStory

Många är vi som tycker om att använda Photostory för att snabbt kunna skapa stillbildsfilmer med ljud och berättarröst. Det är enkelt att använda och i skolan tar det bara ett par minuter för elever från årskurs 1 att lära sig att skapa egna Photostories.
Här vill jag tipsa om ett alternativ, där du också kan skapa frågor till dina bilder, så att visningen blir interaktiv. Musik kan läggas på och man väljer om man vill ha frågor till samtliga bilder eller enbart till vissa.
Flowers on PhotoPeach

Jag ska absolut tipsa mina kollegor om detta. Jag ser framför mig hur yngre elever med hjälp av egenskapade bilder kan producera interaktiva räknesagor med frågor till klasskamraterna. Eller hur lite äldre elever använder det för att utmana varandras kunskaper. Häromdagen skrev jag om min kollega som ska använda Wikispaces till sitt miljötema. Inom ramen för det projektet är det här verktyget perfekt, då det går att bädda in i wikin!

Skapa fotoalbum - GoodWidgets

På sidan GoodWidgets kan du välja mellan olika typer av slideshows för dina bilder. Bilderna laddar du upp från till exempel Flickr, eller så bläddrar du fram dem från din dator. För att det ska fungera måste bilderna ha filformatet jpg.

Powered by GoodWidgets.com

Wondersay

Idag på morgonen har jag prövat en webbsida som animerar det man skriver. Färger, typsnitt och hur det ska animeras kan man ställa in själv på settings. Därefter kan man bädda in sin animering. Jag valde att pröva med ett citat av Michael Jordan som jag tycker om. Sidan heter Wondersay. Klicka på Replay.


made on Wondersay - Animate text with style

Creative Minds

Under de senaste åren har jag vid ganska många tillfällen haft förmånen att bli tillfrågad att föreläsa eller leda workshops om integrering av IT i lärprocessen. Det ledde till att jag, tillsammans med min kollega Lars Ekelöw, under våren förra året startade företaget Creative Minds Ljungqvist & Ekelöw. Dessa bokslutstider när jag känner mig osäker inför momsberäkningar och preliminära deklarationer inför det innevarande året är inte min favoritperiod som företagare. Men övrig tid är det jättekul. Att komma ut till kollegium där intresse och nyfikenhet för IT-pedagogik finns, oavsett vilken kunskapsmässig nivå man befinner sig på i dagsläget, är otroligt inspirerande och utvecklande. För att kunna berätta om hur man själv jobbar med sina elever måste man reflektera över vad man gör och varför. Om din skola eller organisation är intresserade av vad Creative Minds kan erbjuda är du välkommen att kontakta oss via creative_minds@live.se

Glädjen i att kunna hjälpa en kollega

Idag har jag i rollen som både kollegahandledare och samarbetspartner introducerat en kollega till Wikispaces. Min kollega är nyfiken på och vill gärna använda IT som ett verktyg i undervisningen, som motivationshöjare och samarbetsyta såväl som för administration och informationskälla. Men för att utvecklas och våga pröva nya grepp krävs en del uppmuntran och stöttning, i det här fallet av en kollegahandledare.

Samma tre klasser i år 9 som jag och klassernas SO-lärare under hösten gjorde ett content and language integrated learning-projekt med ska nu jobba med miljö i både biologi och engelska. Vis av höstens erfarenheter, och fortfarande lite matt av allt rättningsarbete som det ledde till, har vi beslutat oss för att samarbeta i liten skala. På nätet finns massor av interaktivt och bra material om miljön, mycket av det på engelska. Under ett besök på New Line Learning Academy i Kent, England, för ett par veckor sedan fick jag se siten DeforestAction som är ett av projekten som drivs av TakingITGlobal Här finns otroligt mycket att lära. Likaså tycker jag om att använda modulen Going Green på den engelska versionen av läromedlet Espresso.

Resultatet av vår handledarsession idag blev alltså en wiki till varje klass. I dessa ska eleverna sammanfoga all kunskap om miljö som de tillgodogör sig under timmarna i engelska, undersökningar och resultat ifrån arbetet under biologilektionerna samt egna tankar och funderingar på hur vi på ett bra sätt kan ta hand om vår miljö. Samarbete mellan lärare, samarbete mellan elever och lära av varandra. Och på köpet en kollega som troligtvis även i fortsättningen då och då kommer att arbeta med wikis.

Ännu en rolig webbsida för fotoredigering

Jag har tidigare skrivit om olika sätt att skapa bilder till presentationer och för att illustrera egna berättelser. Mina elever använder både Wordle och AutoCollage ofta. Några har också skapat Glogsters och använt för sitt skolarbete. Häromdagen skrev jag om BeFunky och nu vill jag även tipsa om PhotoFunia. På den här sidan väljer du en setting att använda och laddar upp valfri bild. Därefter kan man lätt spara bilden alternativt dela med sig av den på Facebook eller Twitter. Här kommer ett exempel där jag själv står modell i dubbel bemärkelse.

Peer Coaching - Kollegahandledning

Under förra läsåret gick jag och 5 av mina kollegor en peer coachingutbildning. Tidigare har jag haft tid i min tjänst för att inspirera och hjälpa mina kollegor att integrera IT i sin pedagogik. Nu är vi, istället för en inspiratör på en stor skola, 6 stycken utspridda på olika arbetslag. Vi arbetar med elever i olika åldrar, med olika ämnen och har olika intressen och erfarenheter. Det säger sig självt att kompetensen som finns tillgänglig för att handleda resten av kollegiet nu är betydligt djupare och bredare än den var när jag ensam skulle fylla den rollen.

Vi har regelbundna möten där vi diskuterar hur vi kan inspirera och sprida intresse för att öka integrationen av IT i lärprocessen. I och med att vi jobbar på en skola där alla elever från år 1 till år 9 har tillgång till sin egen Tablet-PC finns alla förutsättningar, det gäller bara att våga och vilja. Vi har under våren flera tillfällen inplanerade där vi, men även övriga kollegor, har möjlighet att opretentiöst och kort visa exempel på vad vi gjort tillsammans med våra elever. Små korta lokala teach meets helt enkelt.

För att göra reklam för att vi finns, och för att våra kollegor ska veta vad vi kan erbjuda, har vi gjort snygga digitala affischer med hjälp av Glogster. Glogster är jättekul att jobba med och man kan verkligen få utlopp för sin kreativitet. Har du inte prövat ännu uppmanar jag dig att försöka. Det finns en basic-variant som är gratis och en premium som man får betala för. Basic räcker bra. Ovan är en bild på min glogster. Nedan är vår gemensamma Kollegahandledaraffisch. Namnen längst ner leder vidare till våra individuella glogsters.

Jag blir glad när jag hittar roliga webbsidor!

Visst är det väl roligt när man hittar webbsidor som både är roliga att använda och som är gratis? Nu på morgonen stötte jag på sidan BeFunky där man kan redigera bilder samt lägga på effekter. Jag valde att ta en av exempelbilderna som finns som standard i datorn och leka lite med den. Här är ett par exempel.

Är det okej att ha brister som pedagog?

Jag måste tillstå att trots att jag är lärare i engelska är jag inte jättebra på att förklara grammatiska strukturer. Framför allt inte när det kommer till lite knepigare saker. I veckan som gått var det dags för mina klasser att introduceras till passiv form. De som läser tyska var vagt bekanta med begreppet, för de övriga var det nytt. Jag gjorde mitt bästa för att förklara och förtydliga och ge exempel på hur meningar lät i aktiv respektive passiv form. När lektionen var över var det inte speciellt många av eleverna som förstått. I och med att jag vet att jag har smarta elever som vanligtvis inte har några som helst problem att ta till sig ny information var det inte svårt att räkna ut att felet låg hos mig.

På kvällen satte jag mig för att leta hjälp på nätet och än en gång måste jag hylla YouTube och allt vad man kan hitta där. Jag hittade denna Jennifer, som i dagsläget har 178 pedagogiska lektioner upplagda för allmän användning. English with Jennifer. Ingen tvekan om saken, hon förklarade the passive voice bra mycket bättre än vad jag gjorde. När eleverna dagen efter såg hennes film var det betydligt fler som förstod och själva kunde börja forma passiva strukturer.

En elev frågade mig efter lektionen om det verkligen är okej för en lärare att ta hjälp av en annan för att nå sina elevers förståelse. Borde man inte kunna det själv när man är lärare? Jag anser att det är helt okej att be om hjälp, oavsett om det är ifrån kollegan i klassrummet bredvid eller som i det här fallet ifrån en kollega i Pittsburgh, USA. Jag är aldrig fullärd som lärare, jag vill och kommer alltid att fortsätta lära mig av andra.

För yngre elever som inte kommit fullt lika långt i sin språkutveckling kan jag varmt rekommendera EF:s kanal podEnglish. Här finns 80 filmer om olika ämnen i stigande svårighetsgrad. I först lektionen får man lära sig att introducera sig själv.

Engage me!

Precis som så många andra svenska pedagoger besökte jag BETT-mässan i London förra veckan. Det var mitt fjärde besök, och precis som alltid blir man överväldigad av allt som visas upp. Det finns så mycket som man kan investera i, alltifrån interaktiva tavlor till programvaror och möbler. En kollega till mig hade hittat en tillverkare av whiteboardtavlor i olika former. Personligen har jag aldrig saknat en fullsize människoformad skrivtavla, men det finns det säkert andra som gör.

Frågar man elevern är det dock inte all denna utrustning som gör att de känner att deras tid i skolan är meningsfull. Här kommer ett budskap från eleverna på Robin Hood School i Birmingham, England.

Var det någon som missade...

julens mest kreativa framförande av berättelsen om Jesu födelse? En reklambyrå i Portugal åstadkom filmen The Digital Story of the Nativity som, med hjälp av sociala medier, berättar historian på ett helt nytt sätt. Och med tanke på hur många visningar den haft på YouTube på relativt kort tid har genomslagskraften varit enorm. Till det får man sen lägga alla de som sett den spanska versionen.


Jag blev så inspirerad när jag såg den och ser framför mig hur man kan utmana sina elever att göra presentationer av sitt skolarbete i den här stilen.

Alternativ till Wordle

Under arbetet med USA-projektet letade jag runt på webben för att hitta ett alternativ till http://www.wordle.net/, vilket kändes som att vi kunde vid det här laget. Jag har sett på vissa hemsidor att det finns roterade ordmoln, när varje ord är klickbart och det var jag på jakt efter. Tyvärr hittade jag inte någon applikation i vilken man kan skapa sådana, om någon känner till en site för det får ni gärna höra av er.
Det jag hittade var http://www.tagxedo.com/, en sida där du kan forma dina ordmoln som du vill. Du kan även får en inbäddningslänk så att bilden du gjort blir aktiv. Här nedan ser du en sammanställning av vad mina elever förknippade med USA innan vi startade projektarbetet.

Länge sedan!

Nu är det över ett år sedan jag skrev och det känns som om det är dags att börja igen. Målsättningen är att vara flitigare än under 2010, vilket inte bör vara en svår ambition att nå. Så, jag sätter igång på en gång med att berätta om jag jag sysslat med under höstterminen.

Content and Language Integrated Learning

Under det här läsåret deltar jag i Lärarlyftet och läser språkdidaktik på distans på Karlstads Universitet. I samband med det kom jag i contakt med begreppet CLIL vilket står för Content and Language Integrated Learning. Eftersom jag tycker om att ämnesintegrera och skapa sammanhang för eleverna bestämde jag mig för att pröva direkt.
Jag undervisar i år tre klasser med 9:or. Tillsammans med deras SO-lärare planerade vi Project USA, där vi skulle täcka in massor av SO-kunskaper samtidigt som vi läste, skrev och presenterade på engelska. Det blev ett stort projekt som förutom bedöming ifrån och samtal med båda oss lärare också resulterade i peer assessments, self assessments och en stor utvärdering.
Utifrån utvärderingen och samtalen med alla elever har jag lärt mig mycket som jag ska ta med mig till framtida CLIL-projekt. Vissa resultat är mycket tydliga och klara:

• Vikten av samplanering. Lärare som arbetar i gemensamma projekt måste noga prata igenom vad man förväntar uppnå samt hur projektet ska genomföras. Inte minst viktigt för eleverna som måste få tydliga och samstämmiga signaler.
• Vikten av begränsning. Det är lätt att man vill täcka in så mycket som möjligt från alla involverade ämnen när man gör samarbetsprojekt, men det leder ofta till att det blir svårövergripligt och att eleverna, och kanske även lärarna, hinner tröttna under resans gång. Gör hellre fler och lite mindre projekt.
• Vikten av långa lektionspass. Med två av mina klasser har jag långa arbetspass och med den tredje traditionella 40-minuterspass. Elever i den klassen påpekade vid upprepade tillfällen att tiden inte räckte till till mycket mer än att hitta tillbaka till där man slutade förra gången, börja läsa lite och därefter var det dags att spara och sluta.

Flera andra ack så viktiga frågor har jag fortfarande inga bra lösningar på. Detta behöver jag fortsätta fundera på, helst i samråd med andra pedagoger.

• Balans mellan tydliga innehållskrav och individualisering. Hur kan jag ha mycket elevinflytande över innehållet och samtidigt skapa en så tydlig bedömningsmatis att alla elever känner sig säkra på vad de förväntas uppnå med sitt arbete?
• Hur skapar jag intresse för olika bedömingsformer? Många elever tycker att det är givande att få peer assessments, men ser inte att de kan utveckla sig själva genom att göra dem. Förståelsen för att self assessments kan hjälpa eleverna att utvecklas och växa har fler, men inte tillräckligt många.
• Hur synliggör jag utveckling och inlärning? Trots att eleverna läst, lyssnat till, skrivit och pratat massor av engelska under projektets gång så det inte många som anser att de utvecklat sina förmågor mer än lite grann. Flera påpekar att de troligtvis skulle ha lärt sig mer om de fått arbeta med gloslistor.

Som ni ser har jag massor att tänka vidare på inför kommande projektarbeten. Jag tar tacksamt emot idéer och tips på hur jag kan utveckla mina undervisningsmetoder.