Content and Language Integrated Learning

Under det här läsåret deltar jag i Lärarlyftet och läser språkdidaktik på distans på Karlstads Universitet. I samband med det kom jag i contakt med begreppet CLIL vilket står för Content and Language Integrated Learning. Eftersom jag tycker om att ämnesintegrera och skapa sammanhang för eleverna bestämde jag mig för att pröva direkt.
Jag undervisar i år tre klasser med 9:or. Tillsammans med deras SO-lärare planerade vi Project USA, där vi skulle täcka in massor av SO-kunskaper samtidigt som vi läste, skrev och presenterade på engelska. Det blev ett stort projekt som förutom bedöming ifrån och samtal med båda oss lärare också resulterade i peer assessments, self assessments och en stor utvärdering.
Utifrån utvärderingen och samtalen med alla elever har jag lärt mig mycket som jag ska ta med mig till framtida CLIL-projekt. Vissa resultat är mycket tydliga och klara:

• Vikten av samplanering. Lärare som arbetar i gemensamma projekt måste noga prata igenom vad man förväntar uppnå samt hur projektet ska genomföras. Inte minst viktigt för eleverna som måste få tydliga och samstämmiga signaler.
• Vikten av begränsning. Det är lätt att man vill täcka in så mycket som möjligt från alla involverade ämnen när man gör samarbetsprojekt, men det leder ofta till att det blir svårövergripligt och att eleverna, och kanske även lärarna, hinner tröttna under resans gång. Gör hellre fler och lite mindre projekt.
• Vikten av långa lektionspass. Med två av mina klasser har jag långa arbetspass och med den tredje traditionella 40-minuterspass. Elever i den klassen påpekade vid upprepade tillfällen att tiden inte räckte till till mycket mer än att hitta tillbaka till där man slutade förra gången, börja läsa lite och därefter var det dags att spara och sluta.

Flera andra ack så viktiga frågor har jag fortfarande inga bra lösningar på. Detta behöver jag fortsätta fundera på, helst i samråd med andra pedagoger.

• Balans mellan tydliga innehållskrav och individualisering. Hur kan jag ha mycket elevinflytande över innehållet och samtidigt skapa en så tydlig bedömningsmatis att alla elever känner sig säkra på vad de förväntas uppnå med sitt arbete?
• Hur skapar jag intresse för olika bedömingsformer? Många elever tycker att det är givande att få peer assessments, men ser inte att de kan utveckla sig själva genom att göra dem. Förståelsen för att self assessments kan hjälpa eleverna att utvecklas och växa har fler, men inte tillräckligt många.
• Hur synliggör jag utveckling och inlärning? Trots att eleverna läst, lyssnat till, skrivit och pratat massor av engelska under projektets gång så det inte många som anser att de utvecklat sina förmågor mer än lite grann. Flera påpekar att de troligtvis skulle ha lärt sig mer om de fått arbeta med gloslistor.

Som ni ser har jag massor att tänka vidare på inför kommande projektarbeten. Jag tar tacksamt emot idéer och tips på hur jag kan utveckla mina undervisningsmetoder.